Uppsala nästa

Idag ska jag åka och HCM-testa mina katter. Det känns lite kluvet faktiskt. Visst vill jag självklart medverka i det hälsoprogram som Mainecoonkatten tagit fram och nu även Birmasällskapet har anslutit sig till. Men vad gör jag om det skulle visa sig att någon av katterna skulle ha något fel på hjärtat?! Ta dem ur avel är ett självklart val förstås och inga större problem, men katten själv då? Hu att få reda på att någon av dem kanske inte kommer bli så gammal. Jag står inte ut ens av bara den tanken...

Den där Molly...

Idag hämtade jag hem Dixie igen. Tyvärr har det nog inte blivit några barn gjorda, så vi får väl vänta på nästa löp....och Molly får vänta på syskon ett tag.

Häromdagen låg hon så här fint på klösträdet och poserade.

Men när jag kom närmare med kameran förbyttes minen till denna!

Jag gillar inte paparazzi!

Kalla fötter

Det verkar inte gå så bra för kärleksparet får jag rapport om...
Kanske var hanen inte mogen uppgiften än trots allt för nu verkar han fått kalla fötter och vill helst lämna rummet...
Jaja, vi får väl se hur det går. Om inte annat har jag ju fått tyst och skönt här hemma när jag lämnade bort skrikfia. Och så får vi göra ett nytt försök längre fram. Eller så har de kanske ändå fått till det?! Det lär ju visa sig... Vi ska väl inte ge upp hoppet än! Hoppet är ju det sista som dör trots allt! ;o)

Är han redo?

Idag åkte jag och lämnade Dixie hos hennes fästman Mysak. Jag kan inte säga att det verkade särskilt lovande från start men det gör det ju sällan... Dixie gömde sig i diskstället och Mysak satt nedanför på golvet och sjöng, men inte fina serenader utan mer brutala toner, hmmm....
Vi får väl se hur det går. Hoppas kan man ju alltid iallafall!
Tack Annette för att du kunde ta emot oss, fredagskväll och allt...

Lite trist men mera kul

Fick mail från SK idag att vi inte kommit med på deras utställning trots att jag betalade första dagen. Trist! Jag hade verkligen velat ställa ut Belle lite nu till våren...
Desto roligare blir att åka med Dixie till hennes fästman redan imorgon. Jag står knappt ut här hemma med allt skrikande så det blir skönt att bli av med åtminstone en katt... ;o)
Vi får hoppas att hanen fattar vad han ska göra trots att han är så ung. Men övning ger ju färdighet också så funkar det inte nu är det bara att göra ett nytt försök!

Öronproppar någon?!

Här hemma är det ett himla liv just nu. Särskilt på natten, eller kanske känns det bara så...
Belle löper och det med besked. Tyvärr har hon ingenting för det för jag har tänkt att hon ska ställas ut lite nu under våren. Sen får jag se om det blir något nytt försök med att para henne, jag har inte bestämt mig än.
Det är ju verkligen typiskt att det ska vara fel katt som löper! Min förhoppning har varit att hon iallafall kanske kan dra igång de andra med sitt skrikande och idag tror jag faktiskt hon har lyckats för även Dixie börjar gå omkring och jama. Vi får se vad det blir av det hela. I helgen var jag och spanade in en snygg fästman till henne men han är ung så han kanske inte har fattat galoppen än. Och sen kanske det inte ens funkar så vi kan åka dit just nu. Vi får se... fortsättning följer!
Kul att planera iallafall! :o)