söndag 3 april 2011
Sorg
Säg den lycka som varar... I morse låg en av ungarna till synes livlös och den gick ej att rädda. Det är första kattungen jag förlorar och även om jag hela tiden varit medveten om att sånt här kan hända som kattuppfödare så är det ändå så oerhört sorgligt när det sker. Ändå är det väl bättre att det händer så här tidigt innan de har hunnit bli några personligheter, men ändå...det känns tungt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar