lördag 7 juli 2007

Inget är som väntans tider

Man gör inte mycket annat än väntar när det gäller katter. Väntar på löp, väntar på parning, väntar på ungarna... Nu är det snart dags för min Dixie att få sin första kull. Min fjärde som registrerad uppfödare. Ofta tänker man efteråt att man borde ha skrivit ner vad som hänt för att komma ihåg det bättre. Minnet blir ju inte bättre med åren... ;o) Denna gång tänkte jag därför försöka göra mer än att bara tänka efteråt så jag börjar skriva redan nu!
Den 12 juli är det planerad nedkomst för Dixie om hon nu går sina 65 dygn, det vet man ju aldrig. Än så länge är det väl inte riktigt dags iallafall. Hon ser ut som en liten kanonkula så jag hoppas att det kan vara fler än en unge denna gång. Hittills har jag ju bara fått en unge i varje kull - de är exklusiva S*Toscabelleskatterna! ;o)

Inga kommentarer: